Leva livet, nu ska jag leva livet
januari 10, 2009 vestibulit
Jag är en person som alltid prioriterat andras liv, problem och glädje framför mitt eget. Det gav en kick att vara behövd, och så slapp jag ju ta itu med min egen livssituation. Jag växte upp i en familj med mycket bråk. Min pappa var (är) en barsk realist utan stor förståelse för pedagogik eller barns utveckling. Han har alltid jobbat mycket och har aldrig orkat med motgångar hemma. Min mamma var/är en karriärskvinna som jobbat 100% både på jobb såväl som hemma. Vi har idag en väl fungerande relation, men under uppväxten kändes det inte som om jag hade föräldrar som brydde sig. Kanske kan detta ha påverkat mig? Jag ville alltid ställa upp för alla, jag förbjöd mig själv att svika någon, och jag utsåg mig till psykolog i vänskapskretsen.
Nu, i vuxen ålder, efter att jag haft några smärre ”slängar i väggen” har jag insett att jag måste prioritera mig själv. Om inte JAG mår bra, ja då är jag ju inte till nytta för någon.
Jag har alltid varit framåt, haft många vänner och inte räds något. Jag har aldrig tyckt jag haft ett dåligt självförtroende eller känt mig underlägsen på något sätt. Det var relativt nyligen jag stötte på fler ”själv-ord” och insåg att människan och själen är komplex. Det är inte bara självförtroendet som spelar roll, utan även självkänslan och självbilden.
Följande förklaringar är tagna från; Eva Johansson (Men det finns många sidor på nätet med bra information)
”
Självkänsla - Självkänslan har med din känsla för dig själv att göra. Den är grunden för dina tankar om dig själv. Självkänsla är en upplevelse av identitet och egenvärde för den du är. Självkänslan växer sig stark genom att du blir sedd och bekräftad och utvecklas genom din uppfattning att du duger som du är. Den påverkas inte nämnvärt av prestationer. God självkänsla fungerar också som ett själens immunsystem och ger motståndskraft, styrka och förmåga till återhämtning.
Självbild - Din självbild är en sammanfattning av hur du ser på dig själv. Den beskriver alla delar av din personlighet och ditt sätt att förhålla dig till omvärlden.
Finns det någon i ditt liv som du tycker är mer värd än du själv? Då bör du arbeta på att förstärka självkänslan. Det bör du också göra om det finns någon i ditt liv som du ser ner på och betraktar som mindre värd än du själv. Inte förrän du betraktar alla, rika som fattiga, kloka som dumma, unga som gamla, oavsett bakgrund och kön som jämbördiga varelser, även om de gör saker annorlunda än du, har du en sund självkänsla.
Självförtroende -Självförtroende är en känsla av att du kan klara av något. Självförtroendet är uppfattningen som du har om din egen förmåga inom olika områden.”
Utifrån detta ser jag ju tydligt att min självbild varit förvrängd under en lång tid (och säkert fortfarande är till viss del). Genom att identifiera detta ger jag ju mig själv möjlighet att jobba med det.
Om jag ser det ur min vestibulit-vinkel; ja då är det värre. Kanske var grunden min dåliga självbild. Kanske kunde jag inte ge mig hän migsjälv? Samlagssmärtorna gav mig en dålig självförtroende. Jag ”klarade inte av” att vara kvinna. Kunde inte prestera det ”enda man är till för – reproduktion”. Mitt sexuella självförtroende fick sig en rejäl törn. Eftersom jag inte kunde ha samlag och inte kunde tillåta mig själv att tycka att det var ok, fick jag ju värre och värre självkänsla. Jag hade mycket negativa tankar om hur kass jag var. Hur lite mina pojkvänner måste tycka om mig och hur ingen kunde älska någon som mig på riktigt. Eller så har det inget med varandra att göra alls..
Hur knäpp får man lov att bli!!?? Jag borde ju tänkt till lite. Inte är min pojkvän tillsammans med mig för att han tycker celibat är skitkul och att tortera mig med sex likaså. Inte lägger han ner så mycket tid och engagemang på ingenting! SJÄLVKLART ÄLSKAR HAN JU MIG! SJÄLVKLART VILL HAN INTE ATT JAG SKA MÅ DÅLIGT!! SJÄLVKLART VILL HAN JU HJÄLPA MIG ATT BLI BÄTTRE!
Det är lätt att vara efterklok, men jag önskar att någon tagit en megafon och skrikit mig i örat för länge sedan. USCH vad jag har lyckats gräva ner mig pga. detta! Allvar! Sex är inte allt! Vestibulit kan gå över! Man lever en gång, varför inte ha så kul man kan och leva livet fullt ut?
Personligen tror jag vår inställning till vestibuliten kan påverka hur vi ”läker”. Mental träning är jätteviktigt! Skapa några affirmationer att starta din dag med!
”Jag är en rolig, trevlig och vacker tjej med en underbar pojkvän. Vi har ett fantastiskt samliv och han är ett riktigt kap. Jag jobbar aktivt med min vestibulit och det kommer gå bra. Jag kommer vara fri från min vestibulit snart.”
”STYR DINA TANKAR ANNARS STYR DESSA DIG”
Tycker detta blogginlägg ger en häftigt problemlös inspirativ vinkling på ämnet ![]()
Vad tycker ni?
(och ja, jag utforskar fäger, layout och annat på en för mig ny bloggsida. Have patience…
)
Entry Filed under: Bloggen

1. Patrik&hellip | juli 3, 2009 vid 12:22 e m
Klockren läsning jag är den andra personen i ett förhållande som tog slut pga det du beskriver! Jag var ihop med en tjej som had V. Hon kände sig dålig, världelös, och när jag sa något kring ämnet så kände hon sig skitdålig vi fick aldrig en dialog kring det pga av att hon kände sig så dålig och byggt på det genom åren.
/Kramar Patrik
2. vestibulit&hellip | oktober 1, 2009 vid 2:59 e m
Hej Patrik! Kul att du lämnade en kommentar. Jag tror alla behöver höra männens sida!
För tjejen som lever med vestibulit är sex en jättegrej, men många missar nog att fånga upp den respektive som också indirekt lever med vestibulit.
Jag hade turen att få en toppenkurator som bjöd in min sambo flera gånger, DÅ fick jag höra hans känslor och upplevelser kring detta i en neutral miljö. Ibland blir man så uppsugen av sitt eget problem att man inte alltid förstår killens argument.
3. sara&hellip | november 25, 2011 vid 8:29 e m
Jag behövde verkligen läsa det här inlägget. Jag vet mycket väl att jag duger som jag är och att jag antagligen kommer att hitta en partner som respekterar mig så som jag är. Men när man är 22 år och hela världen tycks kretsa kring sex är det inte så lätt att vara annorlunda. Jag tänker på det flera gånger varje dag. Jag önskar att jag kunde sluta men det är så svårt! Jag har många gånger tänkt att jag skulle vilja höra någon säga att det inte är allt och att det kan bli bättre. Tack för att du har gjort det!